Kalle

Erlend Loe har under de senare åren blivit en av mina favoritförfattare. Har man inte läst hans bok Naiv Super så måste man göra det.

Just nu läser jag Expedition L där han planerar en expedition där hans teori om att Polynesien befolkades genom att folk åkte skridskor på havet från Perus kust.

I den boken skriver han ganska i början om en sak han hört en psykolog säga. I boken står det:

"En psykolog har under flera år forskat på vilka egenskaper som karaktäriserar oss utifrån var i syskonskaran vi befinner oss. Alltså om vi föddes först eller sist... ...Han säger att den äldste i en syskonskara inte sällan har lite högre IQ än de som fötts senare. I gengäld är de yngre mycket öppnare för nya idéer. De skapar till och med nya idéer själva... ...Revolutionerna skapas av dem som är yngst i syskonskaran. De är öppnare. Mer radikala och upproriska."

I min syskonskara stämmer det nog i alla fall att den äldsta, Magnus har lite högre IQ, han är nog i alla fall mest allmänbildad av oss syskon. Jag hoppas att det stämmer att den yngsta, jag är en sån som skapar nya idéer, det kan vara bra om jag ska jobba med reklam.

...att ta tag i bloggen igen. En slackerhöst har försoffat mig till den grad att bloggen blivit lidande men nu ska jag se till att uppdatera med ojämna mellanrum.

Nu har alla listor över år och årtionde börjat mattats av så nu tänkte jag kommer med en "spaning" över 00-talet. Det jag har kommit fram till att det knappt finns några one hit wonders längre. Trots att det borde göra det. På 90-talet var var och varannan artist en one hit wonder men på 00-talet har Babylon Zoo och Fools Garden-motsvarigheterna blivit allt färre.

I "mainstreamgenren" finns det i alla fall inga one hit wonders längre och det skyller jag på radio. "Den stora massan" är överlag dumma i huvudet och kan inte välja själva vilken musik de ska lyssna på och tycker därför att allt radio spelar är bra. Det hade ju kunnat vara okej om de hade lyssnat på P3 där det spelas några bra låtar ibland men de väljer Rix FM och Mix Megapol och liknande där det spelas uteslutande dålig musik.

Nu kanske ni tycker att jag tappat tråden men nu kommer poängen. På de dåliga radiokanalerna som "den stora massan" lyssnar på verkar de som väljer musik vara lata jävlar. Gör artist som skulle passa in på de dåliga radiokanalerna en "bra" låt så kan man vara säker på att varenda låt som den artisten gör i framtiden oavsett hur den låter kommer spelas.

Rihanna till exempel hade Umbrella som jag väl kan förstå varför folk gillar men låtarna efter det är ganska värdelösa men spelas på radio och på krogen. Vad kan man då dra för slutsats av det här? Jo, "den stora massans" musiksmak är på väg åt helvete och detta på grund av att musikläggarna på de dåliga radiokanalerna är lata jävlar och borde skjutas.

Om man vill se en sammanfattning av hur mitt 00-tal sett ut musikmässigt kan man kolla in den här spotifyplaylisten. 50 låtar som påverkat mig på något sätt. Det är inte en lista på de 50 bästa låtarna från 00-talet vill jag också klargöra så att ni inte tror att jag tycker att Laffy Taffy är en av 00-talets 50 bästa låtar. Just den låten spelades mycket när jag bodde i Valencia och får en plats på listan just därför.

Idag är det fars dag. I min familj har vi aldrig gjort någon stor grej av såna högtider som fars och mors dag och namnsdagar och så. Fars dag när jag var liten brukade gå ut på att rita en teckning och sen åkte vi till morfar och fikade, hade morfar tur så kanske jag hade hunnit med en teckning till honom också. Jag var inte speciellt duktig på att rita när jag var liten så det blev inte så bra teckningar. Den där teckningsgrejen var det nog min bror Erik som drog igång kan jag tänka mig. För han var och är grymt bra på att rita och måla. Han var nog bättre på att rita när han var 5 år än vad jag är nu, det behöver förvisso inte säga så mycket men ändå.

Jag har aldrig köpt något till pappa på fars dag och det är nog svårt att köpa present när han fyller år och en julklapp på julafton för han har ju allt han behöver och om han behöver något köper han det själv. Så jag hedrar min kära far med det här blogginlägget istället. Jag har även skickat ett sms för han är på en turné på fastlandet så jag kan inte åka och hälsa på.


Pappa när han somnat i soffan. Det brukar han göra varje kväll runt 21.30

Idag är det också dags för returmöte i det allsvenska kvalet. Det ser inte så ljust ut efter 0-2 i första matchen. Därför har jag börjat vänja mig med tanken att det är stor chans att Djurgården spelar i Superettan nästa säsong och försöker se det positiva i det. För att göra det räcker det med att gå tillbaka 10 år i tiden. Då åkte DIF ur och gjorde sen en stor omorganisering för att sen vinna SM-guld 02, 03 och 05. Så jag börjar se fram emot SM-gulden 2012, 2013 och 2015 redan nu.

Jag försöker plugga men har stora problem med koncentrationen. Det är nu mindre än en timme kvar till avspark där Djurgården spelar för sin existens i Allsvenskan 2010.

För fem år sen (2002) var det ett liknande pirr. Då hade morfar 80-årskalas så jag kunde inte se matchen där Djurgården hade chans till sitt första guld sedan 1966. Jag kommer inte ihåg så mycket från kalaset mer än att familjen Larsson hade satt ihop en sketch där min kusin spelade morfar och gick genom hela hans liv, det var roligt men det största minnet från den dagen var sms:et från min bror som satt i bilen och letade efter en bortsprungen hund och lyssnade på radion. I sms:et stod det "Det blev guld" eller något liknande.

Sen blev det guld 2003 och 2005 också men då var det fixat innan sista omgången så det var inte samma pirr.

Idag spelar DIF en minst lika viktig match i sista omgången som för fem år sen. Det är nästan mer nervigt nu för även om de inte hade vunnit 2002 så hade det varit en fantastisk säsong med tanke på att de var nykomlingar säsongen innan. Nu har de chansen att rädda en säsong från att vara medioker till att bara vara jättedålig. Nu när Sverige missat VM vill jag inte se DIF i Superettan nästa säsong. Tyvärr brukar DIF ha svårt för Kalmar så jag hoppas att om matchen på Stadion inte går som den ska att Gefle gör sitt jobb på Strömvallen.

Egentligen tycker jag att Hammarby borde vara kvar i Allsvenskan, de genererar mer klirr i kassan för Djurgården än både Åtvidaberg och Mjällby men när slutet av årets allsvenska blev som det blev är jag lättad över att ett lag är borta i kampen om kvalplatsen. Nu är det bara Örgryte som ska hållas bakom i den sista omgången så blir det kval mot Assyriska och så som Assyriska spelade i deras sista omgång har de inte en chans mot Djurgården.

För att Djurgården ska behålla kvalplatsen de nu ligger på så kan de självklart vinna vilket vore det allra bästa men i och med att ÖIS spelar mot Gefle borta i sista omgången tror jag att kvalplatsen är ganska säker. Gefle är starka hemma och har endast förlorat fyra matcher hemma, mot Elfsborg, IFK Göteborg, Malmö och Helsingborg. Alltså mot betydligt bättre motstånd än Örgryte så jag hoppas att de går in för att vinna den sista matchen för då ska de nog åtminstone klara oavgjort mot ett taggat Örgryte.

Det som såg så mörkt ut för Djurgården har ljusnat betydligt och det är jag glad för.

Igår såg jag "Looking for Eric". Som Manchester United-fan och med Eric Cantona som stor idol när jag var yngre var jag mer eller mindre tvungen att se filmen när just Eric Cantona skulle vara med i den. En ganska märklig film tycker jag. Till en början var den lite konstig och det var då Cantona var med som mest. Han var liksom psykolog till huvudpersonen i filmen och man fick se massa snygga mål och passningar som han gjort vilket gjorde mig glad. Jag drömde till och med i natt att jag gjorde den passningen som han i filmen sa var hans största ögonblick.

Klipp från filmen när de pratar om stora ögonblick:


Sen helt plötsligt tar filmen en vänding och huvudpersonen får stora problem som han sen löser på ett väldigt roligt sätt.

Annars verkar hösten ha drabbat mig hårt, jag sover halva dygnet och den andra halvan är jag trött och önskar att jag kunde få sova. Jag behöver rutiner!

Här kan man läsa att Barcelona och Juventus är intresserade av en svensk 11-åring. Det är ju väldigt kul för honom men han är 11 år! Det kan hända väldigt mycket innan är aktuell för att spela på "riktigt". När man är 11 spelar man bara för att det är kul och det tycker jag att man ska låta honom fortsätta göra. Vänta åtminstone 5-6 år och se om han fortfarande är lika bra då. Svante Larsson (landslagets Sebastian Larssons pappa) sa på en lektion i fotbollsteori i sjuan att man inte kan se om en fotbollsspelare är en elitspelare förrän han har tränat 10 000 timmar. Henke Larsson är ett exempel, han gjorde aldrig någon pojklandslagsmatch men blev senare en av de största svenska fotbollsspelarna genom tiderna.

Jag är ett annat exempel på att det kan vara dumt att värva en 11-åring. Jag spelade då i Jäders IF och jag var nog inte så överlägsen som den här killen men jag var bland de bättre i laget, enligt pappa var jag den största stjärnan men han var nog partisk. Sedan jag var 11 har jag hunnit med och bli en lovande ung spelare, spelat i Gotlands distriktslag, varit en viktig kugge i ett division 4-lag och sen lagt av. När andra i min ålder lyckats lite bättre, Marcus Berg spelar till exempel i landslaget.

Igår streamade jag Real Madrid - Milan som slutade med Milanseger vilket var bra eller snarare bra att Real förlorade. Då kom jag på att Real Madrid är ett lag man antingen hejar på eller så hatar man dem. Så var det när jag var i Valencia i tre månader märkte jag det på spanjorerna också. Det var våren 2006 och då gick Barcelona, Real och Villareal bra i Champ Leugue (Barca vann till slut). Vi brukade se på matcherna på Bule Bar och då märkte man på spanjorerna att de ville att det skulle gå bra för Barca och Villareal men inte för Real. Om det är något storstadskomplex eller liknande vet jag inte. I Valencia borde man inte vilja att det ska gå bra för Villareal för det är en liten skitstad utanför Valencia så det blir derby när de möts, det är som att jag som djurgårdare skulle vilja att det går bra för AIK ute i Europa och det vill jag verkligen inte.

Nu när jag ändå är inne på Sverige kan jag ta upp min andra fundering. Att Djurgården är Sveriges Real Madrid. Hejar man inte på Djurgården så hatar man dem. Det märks väldigt tydligt om man läser kommentarer på aftonbladet.se. Jag kan till viss del förstå det hatet för ett par år sen när DIF var överlägsna i Sverige för då kommer det av avundsjuka men att det fortfarande finns förstår jag inte. DIF är inte ett hot mot någon klubb i Allsvenskan i år. Det är säkert storstadskomplex.

Idag kom jag att tänka på att jag har blivit dålig på att upptäcka ny musik på senaste tiden. Förut ägnade jag mycket tid till att surfa runt och leta men det har blivit sämre men jag har gjort ett fynd, dock lite sent kanske men ändå ett fynd. Det är La Roux.


Två låtar har snurrat på radio: In it for the kill och Bulletproof

Idag blev det klart att homosexuella får gifta sig i kyrkan från och med 1 november. Bra tycker jag, det är liksom 2009 i år. Tyvärr så var Visbys biskop Lennart Koskinen emot det. Det får honom att sjunka i mina ögonen och jag hade ingen uppfattning innan så han ligger på minus nu. Som tur var var det fler som var vettigare än honom som röstade i frågan.

Nu när det ändå har blivit ett långt inlägg kan jag lägga till en sak till. Biljana Plavsic suttit av något straff mot mänskligheten i forna Jugoslavien. Straffet har hon suttit av i Sverige och nu har hon suttit i sex år vilket är två tredjedelen och hon har skött sig bra så enligt svenska regler så kan hon komma att släppas. Helt stört tycker jag. Mest att hon bara får elva år för ett brott mot mänskligheten. Jag tycker att alla såna brott mot mänskligheten ska bestraffas med livstids fängelse. De ska för fan sitta i fängelse och lida tills de ruttnar! De borde till och med ta tillbaka stupstocken så att folk får gå och spotta på dem.

När jag bodde i London hösten/vintern 2005 var dagens höjdpunkt när weakest link gick på TV. Mer om programmet kan man läsa här. Mest för att programledaren Anne är så elak mot de som tävlar. Nu har jag varit hos pappa nästan en vecka och han har miljarders kanaler trots att han bara tittar på SVT men jag är nöjd. Visserligen är de flesta av kanalerna han har helt värdelösa för om man vill ha bra kanaler måste man betala massa extra, som Canal + till exempel som till och med kan ta 109 spänn för att streama en enda allsvensk fotbollsmatch, troligen dyrare än vad en biljett på Rambergsvallen kostade.

Men nu var det weakest link jag började skriva om. Jag tycker att Sverige borde köpa in konceptet, de kan byta det mot Vem vet mest? som egentligen är ganska lika bara att Vem vet mest? är sämre. Problemet i Sverige är att jag inte kan komma på någon bra programledare som kan vara elak på ett lika bra sätt som Anne. Skulle kanske vara Alex Schulman kanske men han har ju gått och blivit snäll. Petra Mede är för jobbig också. Sissela Kyle kanske skulle klara det bra.


Bild från programmet

En kväll som denna efter ännu en förlust för Djurgården och bara tre matcher kvar att reda ut det på så är det hoppet jag får leva på. Eller leva och leva jag tror inte att jag kommer dö om Djurgården åker ur det är bara att tänka tillbaka 10-15 år när den här förtvivlan jag känner över DIFs spel kändes varannat år när de som nykomlingar åkte ur efter att ha vunnit division 1 norra året innan.

En ljusglimt i denna förtvivlan är att alla fans till andra lag i Allsvenskan är så glada att DIF antagligen kommer att åka ur. Det de inte fattar är att deras klubbar kommer förlora inkomst på det. DIF drar folk till matcherna och därmed publikintäkter som Åtvidaberg och Mjällby aldrig kommer att komma i närheten av. Allra mest inkomstbortfall kommer AIK att få speciellt om både DIF och Hammarby åker ut, det blir två slutsålda matcher på Råsunda de går miste om. De har också redan, om jag uppfattat det rätt ansträngd ekonomi och kan bli tvugna att sälja spelare och det skulle vara rätt åt dem =)

Nu låter det som att hela mitt liv kretsar kring fotboll men så är inte fallet, inte riktigt i alla fall

Nu var det nästan tre veckor sen jag skrev senast. Nu blir det igen som synes, jag vill passa på att tacka den person som kollar min blogg varje dag trots att uppdateringarna är väldigt sällan numera.

Så här dagen efter VM-kvalets avslutande går det inte att undvika att skriva om fotboll. Igår var ju även slutet på en epok. Jag ska inte säga att jag gillade Lars Lagerbäck snarare tvärtom men man kan inte ta ifrån honom att han tog Sverige till mästerskapen och det är väl vad det handlar om, i alla fall till en början. Men det är nog på tiden för en förnyelse, kanske redan borde skett efter EM förra året.

Det är många namn som figurerar i media nu, fyra är väl hetare än andra och det är så klart Svennis, Hasse Backe, Erik Hamrén och Jörgen Lennartsson. Det skulle vara kul med Svennis men jag skulle vilja se någon som vill satsa på anfallsfotboll. Sveriges landslag bör byggas runt Zlatan. Jag vill se någon som kan gå ifrån 4-4-2. Nu har jag inte så bra koll på alla namn som figurerar i media så jag kan inte säga att jag har någon favorit till posten egentligen även om jag gärna skulle se Hasse Backe. Han verkar ha en bra syn på fotboll när man hör honom snacka i media.

En önskedröm skulle ju också vara om Glenn Strömberg skulle kunna sitta med som assisterande eller liknande.

Efter Sveriges match mot Ungern (antar jag) så gjorde Zlatan intervjuer. Då sa han också "Fy fan vad ful du är" till Laul på Aftonbladet. Detta har de nu gjort en grej på inför Lauls program Laul Calling i en trailer som man kan se här. Ganska kul men ganska störande att en person som Fredrik Virtanen som har varit journalist ett bra tag inte vet att det heter intervju och inte interjuv. Ungefär 50 sekuner in i klippet är det. Det borde vara det första testet på journalisthögskolan eller åtminstone i en arbetsinterVJU.

Annars är det kul att Djurgården gjorde sex mål på HV71 borta igår, synd bara att de släppte in sju. Det verkar i alla fall som de har ett lag som åtminstone ska ta sig till slutspel den här säsongen och det är jag nöjd med. Fotbollen går ju så där, förlust igår och fortfarande på nedflyttningsplats. Som tur är förlorade de andra lagen runt omkring också så hoppet lever fortfarande. Nästa match är en match som kan ge dubbelvinst. De kan spela upp sig själva till säkrare mark och spela bort AIK från guldet. Nu ser jag inte Djurgårdens chans till vinst i den matchen som så jättestor men ett derby är ju alltid ett derby.

På aftonbladet.se hade de för några en lista på världens bästa fotbollsspelare. Pelé kom först såklart och Maradona tvåa. Jag tycker tvärtom på de två. På AB har de också kommentatorsfunktion där alla kan skriva och folk verkar överlag vara dumma i huvudet. Bara för att Maradona åkte dit för dopning (som enligt självbiografin var omedveten dessutom) i slutet av sin karriär så tycker folk att han är världens sämsta spelare istället. Att han gjort VM-historiens snyggaste mål (mot England 86) och vann ligan med Napoli två gånger helt på egen hand i stort sett. Det är nog ungefär som att Johan Elmander skulle leda Bolton till ligavinst i Premier Leugue. Bara för att Maradona åkte fast 94 gör väl inte det att hans insatser på slutet av 70- och på 80-talet till sämre prestationer. Kaká ses som en av världens tre bästa spelare idag men om han nu skulle åka fast för doping om 10 år skulle det göra honom till en sämre spelare idag? Självklart inte!

Sen om Pelé eller Maradona är bäst genom tiderna är ju svårt att säga men det Pelé kunde göra med en fotboll kunde Maradona göra med en apelsin.

...skrivs det dåligt. Mest på grund av att det inte funderas så mycket nu för tiden.

I lördags gjordes ett ganska roligt misstag dock. Skulle iväg på fest efter Ungern - Sverige och i ren ilska och frustration över resultatet stängdes TV:n av i 92:a minuten och jag gick iväg och var hela kvällen ovetandes om att Zlatan hade fått bollen i magen och gjort 2-1 efter 93.08. Bra, för nu har Sverige fortfarande chansen. Förhoppningsvis gör de ett och annat mål mot Malta imorgon för det kan nog mycket väl bli en målskillnadshistoria mot Portugal om andra platsen i slutändan och då ser det inte så lovande ut just nu.

Första blogginlägget från den nya lägenheten. Ibland kan man ha tur och få tag i en lägenhet i innerstan på 110 kvm och billig hyra. Jag och Frida betalar 3000 var och då ingår allt. Det blir billigare än lägenheten jag hade i Falun som typ var lika stor som det sovrummet jag har nu som ser ut så här:


De som hyr ut hyr självklart ut på sommaren också därav två sängar men det som är roligt är att de har teman i varje rum, jag har det "bruna rummet". Jag vet inte om det bara är jag men jag tycker det är roligt att det heter det "bruna rummet", ungefär som det bruna ljudet i South Park som gör att alla skiter på sig. Jag har nog inte riktigt kommit förbi "kiss och bajs-åldern".

Annars så tycker jag det är konstigt att Sydafrika försöker stoppa könstestandet av Caster Semenya. Har de inget att dölja borde det väl inte vara några problem? Det får ju ett slut på alla spekulationer också.

Igår sprang jag på världens bäste före och efter-bild när jag letade efter en bra streamning av Wigan - United, som för övrigt gick som den skulle. Här är den:


Dom har ju inte snålat med hur mycket hon har gått ner i vikt men borde dom inte i alla fall ta två personer som är lite mer lika varandra så man inte ser att det är två olika personer?

Erik Hassle har nu slagit igenom eller i alla fall haft en hit. Så här ser han ut:


Det få inte vet är att han inte är ett helt nytt ansikte på kändisscenen. Han har haft en liten roll som emokid i South Park:


Han har gjort ett nerköp enligt mig.

Jag kan inte riktigt släppa Usain Bolt riktigt än. Idag stod det i Gotlands Tidningen (antagligen något taget från TT) att Michael Johnson var säker på att Bolt skulle slå hans världsrekord på 400 meter om han tränade för det. Det är mycket möjligt. Bolt är ju en fantastisk talang om man nu fortfarande är talang vid 23. 400 meter är dock kanske den jävligaste grenen av alla. Man ska springa nästan full fart i 400 meter! Han skulle antagligen slå det världsrekordet också men det känns inte som han är så intresserad av det. Han är en mer intensiv löpare som vill spexa och ha sig.

En annan i artikeln som trodde att Bolt kunda slå hans världsrekord var Mike Powell (längdhopp). Där är jag mer skeptisk. Man kommer väldigt långt på snabbhet, se bara på Carl Lewis som hoppade 8.91 dock i för stark medvind men jag vill tro att det även är mycket teknik inblandat i längdhopp. Bolt skulle säkert bli världselit på längdhopp men att han skulle hoppa 9 meter vet jag inte.

För övrigt tycker jag att det är synd att jag bara var 5 år under VM 1991 för det verkar varit en sanslös längdhoppstävling. Hur många hopp som helst runt 8.90 och första förlusten för Carl Lewis på 10 år.

För er som inte heller såg den:

Den senaste tiden har det nog knappt gått att undgå att det är friidrotts-VM och att Usain Bolt joggar fort. När han slog världsrekorden under OS förra året så kändes de redan då fantastiska. Speciellt det på 200 meter även om det skulle kunnat vara bättre tidigare om bara Michael Johnson hade fällt sig och gjort en bra målgång. Då hade nog det rekordet varit ett par hundradelar bättre. Men det skulle inte vara kvar efter gårdagens lopp där Bolt än en gång visade sig omänsklig och sprang på 19.19! Multiplicerar man hans världsrekord på 100 meter 9.58 med två blir det 19.16. Han tappar alltså bara tre hundradelar på sista hundringen förutsatt att han springer första på 9.58. Det gjorde han inte igår, kommentatorerna fick en mellantid på 9.70 vilket betyder att andra hundringen skulle gå på 9.49. Det hade putsat det nysatta världsrekordet med 11 hundradelar.  Det är och andra sidan med flygande start men också efter att han redan sprungit hundra meter. Hur fort kan han springa egentligen? När man är så överlägsen som han är måste det vara rekorden som motiverar honom. Han kan nog mycket väl springa under 9.50 på 100 meter och då borde han kunna springa runt 19 på 200 meter.


Det som är tråkigt med sådana här fantastiska världsrekord är att de förmodligen aldrig kommer att slås som i så många andra grenar. Jag har svårt att se att längdhoppsrekordet kommer att slås. Mike Powell hoppade 8.95, idag hoppar de bästa nästan en halvmeter kortare. Tresteg är ett annat sånt rekord nu när Christian Olsson är skadad jämt. 18.29 är de inte ens i närheten av nu, man kan nästan vinna VM-guld på en meter kortare. Höjdhoppsrekordet 2.45 blir nog kvar ett tag också även om det borde strykas för att Sotomayor med största sannolikhet var dopad när han slog det. Då skulle rekordet gå tillbaka till Patrik Sjöberg som antagligen inte heller var helt ren.

Den andra snackisen under VM är ju angående Caster Semenyas kön, och inte att det skulle vara stort eller fult eller något i stilen utan att det är något det inte borde vara. Om hon är kvinna tycker jag synd om henne, ingen kvinna ska behöva se ut som hon gör. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro om det där. Kan man vara så desperat efter ett VM-guld så att man som man gör om sig till kvinna eller hur det nu funkar. Det är ju inte så att det är en kille som tejpat in snoppen i alla fall, då borde inte könstestet ta flera veckor. Något fel är det ju i alla fall på Semenya men om det är inom tillåtna gränser eller inte vet jag inte eftersom jag inte vet gränserna.

I skuggan av friidrotts-VM har Rasmus Elm blivit klar för AZ Alkmaar. Bra säger jag. Han är i mina ögon ganska överskattad. Visst det är en bra fotbollsspelare och han dominerar i Allsvenskan men det behöver inte betyda så mycket. Nu får han chansen att bevisa för mig som säkert är en av väldigt få som tvivlar på honom. Han är inte lika dominant i Allsvenskan som Kim Källström var och då höll Allsvenskan högre klass dessutom. Om han nu lyckas bra i Holland så är jag beredd att ändra på mig men i landslaget tycker jag fortfarande att Sebastian Larsson ska få börja på kanten, i alla fall fram till Lagerbäck (eller Hasse Backe som bör komma efter) sätter honom i mitten där han kan styra och ställa lite.

Det här var morgonens sporttankar.

Onsdag till måndag spenderades i Göteborg för att hälsa på Joakim och Stina och för att gå på Way Out West. Dagarna innan festivalen började höll Göteborgs Kulturkalas på så utöver den musiken som jag betalade dyra pengar för att se blev det en del gratiskonserter vilket gjorde resan väl värd pengarna utöver påhälsningen av J & S som var väldigt trevlig och fick mig att känna mig lite speciell för att jag fick "den stora nyheten" först av alla.

Jag tänkte att jag skulle skriva någon rad om det jag såg för er som inte var där och vill veta hur det var, eller i alla fall hur jag tycker att det var.

Detektivbyrån - Spelade på gbgs kk precis när jag kom till gbg så det blev direkt dit. Det var en bra konsert, lite mysig så där men jag var lite sliten efter resan och så.

Markus Krunegård - Spelade sist på onsdagskvällen på kk. Jag tycker inte att han var lika bra som förra sommaren när jag var djupt nere i Markusevangeliet-träsket men det var ändå bra. Han spelade en del nytt som ger en försmak av att nästa skiva inte kommer bli lika bra tyvärr.

Hello Saferide - Såg vi bara ett par låtar av för det var det som kom efter som skulle ses. Annika Norlin är min kändis-crush så bara att se henne är ju helt okej men hon gör sig bättre som Säkert! och konsertern i gbg var ganska intetsägande det lilla vi såg.

bob hund - Sveriges bästa liveband har de blivit utsedda till många gånger och jag är beredd att hålla med. Bra låtar blandas med fantastiskt mellansnack av Thomas Öberg som verkar ha hur mycket energi som helst. En näst intill fulländad konsert med överraskande många gamla klassiker. När de river av "Allt på ett kort", som är min favvolåt så är gåshuden inte långt borta.

Bon Iver - det var första konserten som jag såg på wow dock bara slutet efter en sightseeing-tur på spårvagnen åt fel håll. Jag har inte hört honom tidigare så mycket men det var helt okej, han fick med sig publiken ganska bra.

Band of Horses - Har aldrig riktigt lyssnat in mig ordentligt på dem trots att jag vet att de är bra och det jag hört gillar jag. Konserten var i alla fall väldigt bra. Bästa draget blev under "Is there a ghost".

Robyn - Den konserten sågs till och från för att det skulle drickas lite öl och sånt. Någon måste offras för det var bra. Hon spelade en del covers bl.a. "I want to break free". Mot slutet kommer också Dr. Alban upp på scen och så kör de "No Coke" tillsammans.

Wilco - Ett band som jag lyssnat en del på genom min bror Magnus. Det kändes lite gubbrockigt så det blev bara någon låt.

Laakso - För andra gången på tre dagar såg jag Krunegård spela. Jag gillar han bättre solo.

Antony & The Johnsons - Den speciella människan med den speciella rösten gör en speciell spelning. Väldigt bra men det känns mer som en "sitta och lyssna"-konsert. Den fick mig att än en gång ångra att jag missade dem på Dalhalla.

Röyksopp - En av festivalens allra bästa spelningar tycker jag. Enda som var lite dåligt var att en av killarna snackade engelska. Tyvärr kunde man inte vara kvar och se hela.

Glasvegas - Också en av festivalens allra bästa spelningar. Tyvärr så missade man början om man ville se en del av Röyksopp men vi kom dit så vi i alla fall fick se "Geraldine" och "Daddy's gone" som nog var den största låtupplevelsen under festivalen.


Arctic Monkeys - Sista konserten på fredagen. En dag på jobbet för dem. Bra men inte så mycket mer. Fötterna hade börjat värka då så det kan vara det.

[Ingenting] - Första på lördagen. Ganska slätstruket.

Olle Ljungström - Vissa låtar på den konserten var väldigt bra. Annars tycker jag mest synd om denna trasiga människa.

Florence Valentin - Det var bra ös och skönt att någon vågar kritisera kungahuset och alla som vill ha kvar det. Skönt att de också börjar dra sig ifrån Håkan och försöker stå på egna ben och inte bara vara en sämre kopia.

Wolfmother - Under den konserten stod jag bara och väntade på en låt och den spelade de antagligen i början när jag inte var där.

My Bloody Valentine - Den största anledningen till att jag åkte på wow och ett av banden jag håller allra högst. Således var förväntingarna skyhöga vilket var synd. Det började ganska lovande med "I only said" men att man inte hörde sången eller att ens någon sjöng på den gav en förvarning. Gitarrerna överröstade allt annat och de manglade igenom alla låtar vilket jag tycker förstör deras annars fantastiska låtar som man vill kunna höra någon sjunger på. I "You made me realize" som var sista låten hade de ett 16 minuter långt mangel som lät som ett åskväder vilket till viss del var coolt när lamporna blinkade. Synd att de ska avskräcka folk som inte upptäckt dem än.

Lily Allen - Såg bara några låtar i början. Det var helt okej. Hon hade genomskinlig topp på sig och det var väl det bästa med den konserten. Man såg dock inte hennes tredje bröstvårta vilket var synd. Jag har bara sett tre bröstvårtor på min bror tidigare.

Teddybears - Sista konserten på festivalen och ett band som är mycket bättre live än på skiva. De hade björnhuvuden på sig och bjöd på show. De har en del bra hits som gör sig bra live. Roligaste var nog under "Punkrocker" när publiken sjöng "yes I am wöh" i refrängen så som det är i "Hiphopper" alltså.

Det var det. Lite långt blev det. Ungefär som dryga tvåtimmarspromenaden hem blev i regn och rusk. Blodblåsa på lilltån fick man på köpet. Men bättre motion än spårvagnen gav det antagligen.

Eternal Sunshine Of The Spotless Mind gick på TV ikväll. Självklart såg jag den för det är en väldigt bra film. När man ser en sån film så börjar man (läs jag) fundera på om man skulle vilja ta bort minnen så där. Antagligen så skulle det bli precis som för Jim Carrey att jag skulle ångra mig mitt i. Även om vissa saker kan vara jobbiga så är inte allt det och minnen och misstag gör en till en bättre människa, det tror i alla fall jag.

Förra sommaren hade jag nog inte tvekat om att ta bort minnen för det var just minnen och dylikt som gjorde förra sommaren till ett helvete. Men det är ju som i How I Met Your Mother att alla händelser leder fram till någonting och förhoppningsvis ska det leda fram till något bra.