Kalle

Idag är det fars dag. I min familj har vi aldrig gjort någon stor grej av såna högtider som fars och mors dag och namnsdagar och så. Fars dag när jag var liten brukade gå ut på att rita en teckning och sen åkte vi till morfar och fikade, hade morfar tur så kanske jag hade hunnit med en teckning till honom också. Jag var inte speciellt duktig på att rita när jag var liten så det blev inte så bra teckningar. Den där teckningsgrejen var det nog min bror Erik som drog igång kan jag tänka mig. För han var och är grymt bra på att rita och måla. Han var nog bättre på att rita när han var 5 år än vad jag är nu, det behöver förvisso inte säga så mycket men ändå.

Jag har aldrig köpt något till pappa på fars dag och det är nog svårt att köpa present när han fyller år och en julklapp på julafton för han har ju allt han behöver och om han behöver något köper han det själv. Så jag hedrar min kära far med det här blogginlägget istället. Jag har även skickat ett sms för han är på en turné på fastlandet så jag kan inte åka och hälsa på.


Pappa när han somnat i soffan. Det brukar han göra varje kväll runt 21.30

Idag är det också dags för returmöte i det allsvenska kvalet. Det ser inte så ljust ut efter 0-2 i första matchen. Därför har jag börjat vänja mig med tanken att det är stor chans att Djurgården spelar i Superettan nästa säsong och försöker se det positiva i det. För att göra det räcker det med att gå tillbaka 10 år i tiden. Då åkte DIF ur och gjorde sen en stor omorganisering för att sen vinna SM-guld 02, 03 och 05. Så jag börjar se fram emot SM-gulden 2012, 2013 och 2015 redan nu.