Musik och en trasig lilltå

Onsdag till måndag spenderades i Göteborg för att hälsa på Joakim och Stina och för att gå på Way Out West. Dagarna innan festivalen började höll Göteborgs Kulturkalas på så utöver den musiken som jag betalade dyra pengar för att se blev det en del gratiskonserter vilket gjorde resan väl värd pengarna utöver påhälsningen av J & S som var väldigt trevlig och fick mig att känna mig lite speciell för att jag fick "den stora nyheten" först av alla.

Jag tänkte att jag skulle skriva någon rad om det jag såg för er som inte var där och vill veta hur det var, eller i alla fall hur jag tycker att det var.

Detektivbyrån - Spelade på gbgs kk precis när jag kom till gbg så det blev direkt dit. Det var en bra konsert, lite mysig så där men jag var lite sliten efter resan och så.

Markus Krunegård - Spelade sist på onsdagskvällen på kk. Jag tycker inte att han var lika bra som förra sommaren när jag var djupt nere i Markusevangeliet-träsket men det var ändå bra. Han spelade en del nytt som ger en försmak av att nästa skiva inte kommer bli lika bra tyvärr.

Hello Saferide - Såg vi bara ett par låtar av för det var det som kom efter som skulle ses. Annika Norlin är min kändis-crush så bara att se henne är ju helt okej men hon gör sig bättre som Säkert! och konsertern i gbg var ganska intetsägande det lilla vi såg.

bob hund - Sveriges bästa liveband har de blivit utsedda till många gånger och jag är beredd att hålla med. Bra låtar blandas med fantastiskt mellansnack av Thomas Öberg som verkar ha hur mycket energi som helst. En näst intill fulländad konsert med överraskande många gamla klassiker. När de river av "Allt på ett kort", som är min favvolåt så är gåshuden inte långt borta.

Bon Iver - det var första konserten som jag såg på wow dock bara slutet efter en sightseeing-tur på spårvagnen åt fel håll. Jag har inte hört honom tidigare så mycket men det var helt okej, han fick med sig publiken ganska bra.

Band of Horses - Har aldrig riktigt lyssnat in mig ordentligt på dem trots att jag vet att de är bra och det jag hört gillar jag. Konserten var i alla fall väldigt bra. Bästa draget blev under "Is there a ghost".

Robyn - Den konserten sågs till och från för att det skulle drickas lite öl och sånt. Någon måste offras för det var bra. Hon spelade en del covers bl.a. "I want to break free". Mot slutet kommer också Dr. Alban upp på scen och så kör de "No Coke" tillsammans.

Wilco - Ett band som jag lyssnat en del på genom min bror Magnus. Det kändes lite gubbrockigt så det blev bara någon låt.

Laakso - För andra gången på tre dagar såg jag Krunegård spela. Jag gillar han bättre solo.

Antony & The Johnsons - Den speciella människan med den speciella rösten gör en speciell spelning. Väldigt bra men det känns mer som en "sitta och lyssna"-konsert. Den fick mig att än en gång ångra att jag missade dem på Dalhalla.

Röyksopp - En av festivalens allra bästa spelningar tycker jag. Enda som var lite dåligt var att en av killarna snackade engelska. Tyvärr kunde man inte vara kvar och se hela.

Glasvegas - Också en av festivalens allra bästa spelningar. Tyvärr så missade man början om man ville se en del av Röyksopp men vi kom dit så vi i alla fall fick se "Geraldine" och "Daddy's gone" som nog var den största låtupplevelsen under festivalen.


Arctic Monkeys - Sista konserten på fredagen. En dag på jobbet för dem. Bra men inte så mycket mer. Fötterna hade börjat värka då så det kan vara det.

[Ingenting] - Första på lördagen. Ganska slätstruket.

Olle Ljungström - Vissa låtar på den konserten var väldigt bra. Annars tycker jag mest synd om denna trasiga människa.

Florence Valentin - Det var bra ös och skönt att någon vågar kritisera kungahuset och alla som vill ha kvar det. Skönt att de också börjar dra sig ifrån Håkan och försöker stå på egna ben och inte bara vara en sämre kopia.

Wolfmother - Under den konserten stod jag bara och väntade på en låt och den spelade de antagligen i början när jag inte var där.

My Bloody Valentine - Den största anledningen till att jag åkte på wow och ett av banden jag håller allra högst. Således var förväntingarna skyhöga vilket var synd. Det började ganska lovande med "I only said" men att man inte hörde sången eller att ens någon sjöng på den gav en förvarning. Gitarrerna överröstade allt annat och de manglade igenom alla låtar vilket jag tycker förstör deras annars fantastiska låtar som man vill kunna höra någon sjunger på. I "You made me realize" som var sista låten hade de ett 16 minuter långt mangel som lät som ett åskväder vilket till viss del var coolt när lamporna blinkade. Synd att de ska avskräcka folk som inte upptäckt dem än.

Lily Allen - Såg bara några låtar i början. Det var helt okej. Hon hade genomskinlig topp på sig och det var väl det bästa med den konserten. Man såg dock inte hennes tredje bröstvårta vilket var synd. Jag har bara sett tre bröstvårtor på min bror tidigare.

Teddybears - Sista konserten på festivalen och ett band som är mycket bättre live än på skiva. De hade björnhuvuden på sig och bjöd på show. De har en del bra hits som gör sig bra live. Roligaste var nog under "Punkrocker" när publiken sjöng "yes I am wöh" i refrängen så som det är i "Hiphopper" alltså.

Det var det. Lite långt blev det. Ungefär som dryga tvåtimmarspromenaden hem blev i regn och rusk. Blodblåsa på lilltån fick man på köpet. Men bättre motion än spårvagnen gav det antagligen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0