Otroligt bra och väldigt indie
Nu har det nästan gått en vecka sen jag var på Winnerbäck så det kan vara dags att reflektera över det. Huvudakten (Winnerbäck alltså) var helt okej, han kan spela och sådär men det blev aldrig något mer än bra tycker jag, det tog nästan en timme innan det kom igång också, hade det inte varit för stämningen med ringmuren i bakgrunden och en nedåtgående sol så hade det nog varit lite långtråkigt. Som tur var för Lasses skull så hade han tre väldigt bra förband och dessutom en hyffsad comedy act. Det var Cissi & Nour som var först ut, det var inte det roligaste jag sett men jag och Anders (systerns pojkvän) konstaterade att det inte var som revy i alla fall där man vet vad det är som ska vara roligt men man skrattar inte.
Efter det så var det Emil Jensens tur, jag har inte hört mycket av honom så när han var hur bra som helst blev jag positivt överraskad. Hans mellansnack var det bästa jag någonsin hört men han har ju trots allt varit svensk mästare i poetry slam. En av höjdpunkterna var när han konstaterade att han verkligen går av för hackor och började ta död på klyschor genom att säga att om själv är bästa dräng så är han hellre en skitdålig dräng, om ensam är stark så är han hellre svag och om ensam står stark så ligger han hellre ner med någon annan.
Trots ett väldigt bra framträdande från Emil Jensen så nådde han inte upp i Markus Krunegårds standard. Han var otroligt bra och väldigt indie. Det var synd bara att de 4500 som var där inte fattade att det inte skulle bli bättre än så den kvällen och höll på med annat. Det var endast tre rader framme vid scenen och en av dom raderna hade nog redan då intagit första raden till Lasses spelning. Efter den spelningen så var man på g så en spelning med Miss Li då passade bra. Sen visste man att det bästa på kvällen hade varit och att en kille som blir mer och mer Ulf Lundell skulle göra en spelning som skulle kunnas ge som ett exempel på en mainstream spelning
Jaha det var det det.
Efter det så var det Emil Jensens tur, jag har inte hört mycket av honom så när han var hur bra som helst blev jag positivt överraskad. Hans mellansnack var det bästa jag någonsin hört men han har ju trots allt varit svensk mästare i poetry slam. En av höjdpunkterna var när han konstaterade att han verkligen går av för hackor och började ta död på klyschor genom att säga att om själv är bästa dräng så är han hellre en skitdålig dräng, om ensam är stark så är han hellre svag och om ensam står stark så ligger han hellre ner med någon annan.
Trots ett väldigt bra framträdande från Emil Jensen så nådde han inte upp i Markus Krunegårds standard. Han var otroligt bra och väldigt indie. Det var synd bara att de 4500 som var där inte fattade att det inte skulle bli bättre än så den kvällen och höll på med annat. Det var endast tre rader framme vid scenen och en av dom raderna hade nog redan då intagit första raden till Lasses spelning. Efter den spelningen så var man på g så en spelning med Miss Li då passade bra. Sen visste man att det bästa på kvällen hade varit och att en kille som blir mer och mer Ulf Lundell skulle göra en spelning som skulle kunnas ge som ett exempel på en mainstream spelning
Jaha det var det det.
Kommentarer
Trackback
